Har haft en sämre vecka,  mycket tankar och funderingar hur man ska göra med livet just nu. 

Börja vara less att gå hemma, kommunen hör inte av sig ändå man ringer å fundera vad som pågår.  Älsklingen vet inte hur det blir med jobb.   Är less på distans förhållandet. 

Att vakna på morgonen å vill bara ligga kvar i sängen å döö hela dagen, att bara vänta å vänta tills man få sova igen, saknar rutinen att man vet att man ska laga mat så att den är klar är älsklingen pakera bilen just efter 4, att sitta ner vid köksbordet år prata hur dagen har varit.  Om livet fick bli som förr så hade jag acceptera att gå hemma varje dag men nu när man är helt ensam om dagarna å bara vänta tills torsdag varje vecka å att älsklingen få vara hemma några dagar.   Varje söndag när man ska säga hejdå blir allt jobbigare å dagarna blir bara sämre och kvällar/nätter få jag så många tankar å funderingar så jag vill bara försvinna.